Information om IP-adresser

En IP-adress (även kallat IP-nummer) är den numeriska, unika adress som används av Internet-protokollet (IP) och som varje nod på Internet har. IP-adresserna gör det möjligt för olika noder, exempelvis datorer, på Internet att kommunicera med varandra. IP finns i två versioner som har olika sorters IP-adresser.

IP Version 4

Den nuvarande versionen av IP är version 4 (IPv4) och består ett IP-nummer på 32 bitar eller 4 bytes vilket gör att antalet adresser är begränsade till drygt 2 miljarder (232).

En IP-adress skrivs vanligtvis i decimal form med 4 tal mellan 0 och 255 uppdelat med punkter mellan var och en av de 4 talen.
Några exempel på IP-adresser:

  • 10.0.0.1
  • 192.168.0.1
  • 80.217.62.33

Den första delen av adressen kallas nätnummer. Nätmasken, som liksom IP-adressen också är på 32 bitar, avgör hor stor del av adressen som nätnumret upptar. Ett exempel på en nätmask är 255.255.255.0 (11111111 11111111 11111111 00000000 binärt). De första tre oktetterna utgör 24 bitar av IP-numret, vilket betyder att enbart 8 av dessa 32 bitar används för att adressera en nod (exempelvis dator eller router) inom nätet. I praktiken kan bara 254 av de 256 (28) värdena användas för adressering eftersom värdena 0 och 255 är reserverade för särskilda syften.

Antag att vi har en nätmask som är 255.255.255.0. Om två datorer har IP-adresser som är identiska i de 3 första oktetterna behöver meddelanden till datorerna inte routas vidare till något annan nät. Om de inte är identiska i de 3 första oktetterna skickas meddelandet vidare till en router som har en tabell där information finns hur meddelandet ska skickas vidare.

A-, B- och C-nät

Nät med nätmasken 255.255.255.0 kallas C-nät. Ursprungligen var bara tre nätmasker tillåtna i IPv4:

  • A-nät: Nätmask 255.0.0.0
  • B-nät: Nätmask 255.255.0.0
  • C-nät: Nätmask 255.255.255.0

När Internet växte på 90-talet insåg man att IP-numren skulle ta slut alltför snabbt om man höll sig till dessa tre tillåtna nätmasker. Då infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.

IP Version 6

När man under 1990-talet insåg att IP-adresserna skulle ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid utformade man IPv6 (IP version 6) som ersättare till IPv4.

IP-adresserna i IPv6 är 128 bitar långa, dvs. fyra gånger så långa som i IPv4, vilket innebär att man får tillgång till ca 2128 (ca. 340 miljarder miljarder miljarder miljarder) unika adresser. Detta kommer lösa adressproblematiken för lång tid framöver. En IPv6-adress skrivs hexadecimalt istället för decimalt som i IPv4. Ett exempel på hur en IPv6-adress ser ut är EE45::203:57EE:FE03:CCC4.

IPv6 används bland annat av den tredje generationens mobiltelefonnät (3G).